SIME inleds med ett skönt och bra tal av Ola Ahlvarsson, Mr SIME Himself, kallad Ola nedan. Bland annat berättar han att platstjänster – Location Based Services – är det nya svarta.  Senare under SIME konferensen påstår Alexander Bard att Location Based Services är något för internets underklass, en diskussion som fick mothugg av Andrew Keen (författare till läsvärda The Cult of the Amateur) som också ifrågasatte huruvida det finns en över- och underklass på internet. Uppfriskande diskussion mellan Bard och Keen. Publiken applåderade medan en del av Twitterflödet ifrågasatte syfte och mål med framträdandet.

SIME Non Profit – härlig sharing arena där IT och kommunikationskunniga träffar Non Profit organisationer. Intressanta diskussioner uppstår. Parallellt på Twitter uppstår diskussionen om det verkligen är rimligt att dela upp organisationer i Profit och Non Profit. Relevant fråga med flera svar. Förslaget Good Profit kom fram på Twitter. Kloka Claudia Gonzalez berättade om den kampanj hon skapat för The Global Fund för att dra in pengar till bromsmedicin för aidssjuka mammor. Gonzalez är verkligen en hjältinna! Blandad reaktion i Twitterflödet. Ingen ifrågasatte syftet med Non Profit delen av SIME, men det var personer med tydlig IT profil som inte hade Non Profitorganisationer som sitt främsta intresse. Alla kan såklart inte intressera sig för allt.

Det pratades också om (den eventuella) sammansmältningen mellan journalistik och marknadsföring. På scen kom man (nog) fram till att en viss sammansmältning finns och att den ökar. Twitterflödet tyckte något annorlunda och höll hårdare på journalisters oberoende och integritet.

Augmented reality fick sin plats även på denna konferens. Såklart ett spännande fenomen som i viss form platsar i forat. Denna gång var det små robotgubbar som fick slåss med varandra på en duk, min 8-åring hade älskat det. Jag fattade nog inte vitsen med det inslaget fullt ut… Vissa på Twitter tolkade det som ett reklamavbrott.

På dag två talade bland annat Microsofts Michael Dwan, Global Director of Creative Solutions for Advertising. Han hävdade att vi fortfarande inte har lärt oss storytelling på nätet och att de flesta företag behöver fördjupa och förbättra sina berättelser. Något som också citerades på Twitter. Dwan ser digitala plattformar som ett komplement till tv reklam och för att kommunikationen i digitala kanaler ska bli riktigt bra måste de beaktas på ett väldigt tidigt stadium i planeringen av en kampanj.

I diskussionen framkom också åsikten att det vi ser nu inte bara är en teknisk revolution utan också en kulturell dito. Dialog via ny teknik är en viktig del i många människors liv och gör ofta deras liv både lättare och socialare hävdar Dwan. Begreppet sociala objekt kom också upp, även om uttrycket inte användes. Folk vill bli underhållna eller få något som gör deras liv bättre i någon mening, och detta något måste byggas in i kommunikation och produkt redan på planeringsstadiet.

För att exemplifiera Dwans förhållningssätt bjöd man upp personer från Volvo, Reebook och Procter & Gamble på scen. Reebook visar en vad de anser lyckad reklamfilm. Många på Twitter reagerar på att den bygger på supertraditionell sexism. Vick-på-rumpan reklam känns inte så fräscht och nytänkande direkt. Vad jag saknar i den här panelen är en diskussion om hur dialog och interaktion uppnås. Volvo tangerade området genom att säga att varje kund och varje kontakt de har kan skriva och berätta om Volvo och att alla Volvos kontakter ska bemötas som om de vore journalister. Volvos representant underströk detta genom att svara extremt medietränat på alla Olas frågor. Oavsett, Ola  älskar rollen som soffintervjuare och det märks att han fått rutin på detta fora. Ola Winfrey Show, sagt med kärlek.

Något senare kommer Matthias Lufkens frånWorld Economic Forum upp på scen och berättar hur världens stora ledare använder Twitter. Underhållande och intressant. Visst ni till exempel att Barack Obama och Rysslands president Medvedev följer varandra på Twitter? Eller att Hugo Chavez Cadanga har mer än 1 miljon followers? Han nämner också att vissa CEOs använder Twitter som ett intranät för att inspirera och utbilda sin personal.

Därefter kommer Joakim Jardenberg upp på scen och gör Olas soffa tillsammans med Matthias Lufkens. De pratar sociala kanaler och det blir onekligen mycket koncensussnack där de sitter och håller med varandra. Jocke säger några riktigt kloka onliners , till exempel att det sämsta man kan göra är att gå ut i olika sociala kanaler och bjuda in till konversation och sedan inte svara och interagera, något som citerades och re-tweetades flitigt.

En inspirerande inslag var också en skypeintervju med Martin Varsavsky, serieentreprenör.  Han hävdar att det sämsta ett start up företag kan göra är att ta hänsyn till konjunkturer. Hög eller lågkonjunktur är irrelevant för huruvida man ska starta eller inte. Det är idén som ska vara bra, inte konjunkturen. Indeed!

Mest otippat på scen var Bai Kamara Jr , som också drog mest applåder av alla på SIME konferensen. Skön kille utan inlärda poser, med en sliten gitarr och med såå skön musik.

Starkast på scen var när en person från Ecpat inför en förstummad och förfärad publik berättar om försäljning av barn på internet. Jag ska bespara er detaljerna, men vill du skänka pengar för att förhindra något helt fruktansvärt så bidra till Ecpats verksamhet.

Sammanfattningsvis kan sägas att SIME även i år blev en mycket bra konferens med många nya vinkar på olika IT och kommunikationsfenomen.  Jag tycker också att det var starkt av SIME att upplåta sin arena till ett antal Non Profitföretag som fick interagera och ta del av all kunskap som fanns på plats. Vad jag saknade var fler kvinnor på scen. Flera tweets tog också upp detta i olika former. Det här är i och för sig inte unikt för SIME, men något jag tycker man ska beakta inför planeringen av  SIME 2011.

Alla möten är förutsättningslösa och ingen behöver känna att de binder upp sig för ett åtagande genom att medverka och komma med nya infallsvinklar. Däremot får kommunikations- och IT folk som går dit en chans att använda sin kunskap och erfarenhet in i något som kanske är större och mer värdefullt än den dagliga verksamheten hemma på kontoret.

Min yogalärare skulle betrakta det här som en form av karma-yoga, att bidra och göra något bra för andra för att erhålla personlig utveckling. SIME kallar det “Embracing digital opportunities to make the world a better place”.

Oavsett benämning så är idén väldigt bra. Jag kommer att gå dit. Hör gärna av dig om du gör mig sällskap!

Ofta diskuteras hur man ska få traditionella organisationer att vilja ta till sig nya medier och nya sätt att kommunicera. Claudia Gonzales taktik var att tydligt tala om vad som kan uppnås med hjälp av sociala medier kombinerat med en rejäl dos skrämselprogaganda om hur mycket organisationen skulle tappa om man inte anpassade sig.  Gonzales fick med sig ett antal nyckelpersoner i UNHCRs organisation, med högsta ledningen i spetsen, och inledde ett samarbete med Nokia och Google Earth.  De skapade en kampanj som väldigt tydligt visualiserar situationen i flyktinglägren.  Google Earth markerade flyktingläger i olika delar av världen och de som bor i flyktinglägren fick telefoner med vilka de kunde ta bilder och dokumentera sin verklighet.  På detta sätt fick den som gick in på Google Earth och zoomade in lägren  en väldigt konkret bild av hur situationen är och viljan att skänka pengar till UNHCR ökade avsevärt. Strategin var att nå den långa svansen av personer som gillar vad FN och UNHCR gör men som kanske inte alltid väljer att bidra. Gonzales: ville berätta flyktingarnas historier och vi ville skapa kontakter mellan givare och mottagare. För att skänka pengar så är det absolut nödvändigt att givaren förstår vart pengarna hamnar.

Samarbetet med Nokia och Google Earth kombinerat med ett Twitterkonto gjorde att UNHCR nådde 8 miljoner människor på 8 månader.  Ett bra exempel på hur kampanjer i sociala medier kan göra stor skillnad.

UNHCR Google Earth

Människor pratar om och dras till det de saknar allra mest – mening och sammanhang och en känsla av långsiktighet. Det gör att äkthet är en bestseller. Nya livsstilstrender skapas i spåren av detta, Downshiftning – att dra ner på onödig konsumtion och “köpa” sig mer fritid, eller LOHAS, Lifestyle of Health and Sustainability. Carbonaro citerar Walmarts CEO Doug McMillon som säger att han ser ett “shift from lowest price competition to quality shopping, which is the new normal”.

Dagens konsumenter är kompetenta, kritiska och individuella och söker bra, rena och ärliga produkter. De genomskådar snabbt en fejk. Genom att som varumärkesbyggare utveckla och kommunicera produkter som är äkta ur dessa aspekter skapas en långsiktig affärsverksamhet och Carbonaro avslutar retoriskt med orden “How to do good business with good business?”.

Simonetta Carbonaro är en oerhört intressant talare som fångar inte bara hur utan också varför konsumenten har ett starkt intresse för det äkta och naturliga. Får du chansen att lyssna på henne så ta den! Om inte så ge dig själv 10 minuter och lyssna på en intervju med henne här: intervju Simonetta Carbonaro.

Webben så som den ser ut och används idag möjliggör att människor snabbare än någon företagskommunikation kan tala om sin åsikt om ett varumärke eller en företeelse. Samtidigt är webben en marknadsplats. Kombinationen gör att konsumenten precis i shoppingögonblicket kan få information om vad andra konsumenter rekommenderar för köp. Som Stefan Hyttfors så klokt sa idag på Marknadsförbundets paneldebatt om Engeseths bok: folk står bredvid webb-varuståndet och gör tummen upp eller tummen ner och du kan precis när du behöver det få ett utlåtande om den vara eller tjänst du har tänkt köpa. Konsumentmakt när den är som effektivast.

Webben bidrar till att företagen får en avsevärt lägre kontroll över vad som sägs om deras varumärken. Det gör också att det blir allt svårare att komma undan med oegentligheter bakom varumärkets fasader. Ärlighet och transparens blir en absolut nödvändighet. Att dessutom påvisa ett genuint innehåll bakom varumärket blir också väldigt relevant, att varumärket står för någon som är bra och på riktigt.  Varumärkesbyggare måste i första hand intressera sig för kundens hjärta och känslor, och i andra hand för kundens pengar. Det omvända fungerar sämre än någonsin.

Kommunikationsbyråns och pr-konsultens roll blir därmed att coacha kunden i ärlig kommunikation och transparens. Företaget bakom varumärket måste vara beredd på att visa upp varje del av sin verksamhet. Något som kräver att allt är i sin ordning och gärna på ett sätt som skapar sann stolthet. Aldrig har väl pr-kompetens och CSR-kompetens varit närmare varandra och den pr-byrå som inte besitter CSR kompetens kommer att få svårt att behålla sina kunder.

Givetvis är medvetenheten på olika nivå för olika konsumentgrupper. De mest medvetna konsumenterna är också ofta de mest kommunikativa. Dessa trendskapare kan få en lång rad med mindre engagerade konsumenter med sig som lyssnar på och tar till sig trendskaparens åsikter om varumärken och konsumtion. Vad majoriteten av konsumenterna har förstått är att om ett varumärke inte är äkta och ärligt så är det inte något att spendera pengar på. Konsumtion upplevs som något positivt och roligt, men inte om den sker på bekostnad av något som vi värderar högt som till exempel bra miljö, kvalitet eller den egna och andras hälsa.

Konsumenten vill uppleva att de med sina köpbeslut gör rätt. Rätt ur ett CSR perspektiv, rätt ur ett imageperspektiv och rätt ur ett kvalitetsperspektiv. Varumärkesägarnas och marknadsförarnas uppgift blir därmed att skapa förutsättningar för denna upplevelse. Ökat fokus på CSR frågor, ökad transparens kring vad som ligger bakom ett varumärke och generellt sett en ökad äkthet och ärlighet skapar sanna förutsättningar för denna typ av upplevelsemarknadsföring. Vad den medvetne konsumenten vill ha är kicken av att konsumera kombinerat med den än starkare kicken av att känna att man gör något bra som gör skillnad på riktigt. “Genom att köpa den här varan blir jag en lite bättre människa – på riktigt.”

Problemet med äkthet är att det är lätt att prata om och svårt att åstadkomma. Olika konsumenter har olika uppfattning om vad som är äkta och det gäller att förstå vad just din målgrupp anser som äkta. Det här tål att fördjupa sig i. Ett tips är att besöka Tendensdagen den 15 oktober som kommer att handla om äkthet och transparens ur flera olika perspektiv. Se länk Tendensdagen. Jag kommer att vara där och om du vill kan vi gå tillsammans.

Hur påverkar de ökade kraven på dialog mellan kund och varumärke företagens intresse för CSR frågor? Kan det vara så att när ett varumärke börjar synas i Sociala medier så ökar pressen på det bakomliggande företaget att ha kontroll på sina CSR frågor? Sannolikt är svaret ja. Sociala medier ökar dialogytorna mellan företaget och konsumenten och öppnar upp för frågor kring vad företaget står för, både vad gäller miljöfrågor och andra CSR frågor. Idag är det viktigare än någonsin att kunna visa upp en äkta strävan efter att göra rätt och en genuin vilja att korrigera det som blivit fel.

Kommunikation och dialog är mycket mer än reklam – det vet du redan. Men har du tänkt på att involvera CSR ansvarig i kommunikationsplaneringen? Eller att säkerställa att den som planerar kommunikationen har goda kunskaper om CSR. Interaktion mellan kommunikation och CSR minskar risken för oupptäckta fallgropar i kommunikationen och ökar möjligheten till att skapa en ärlig dialog och ett väl genomlyst och proaktivt CSR arbete. Detta i sin tur hjälper dig att skapa ett starkt och hållbart varumärke.

Du kan läsa ytterligare en artikel på samma tema på http://konsumtionmiljoklimat.wordpress.com/