När jag jobbar i webbprojekt får jag ofta frågan “mur mycket mer trafik har vi fått” och “hur många har sett klippet” .  Jag märker att jag alltför ofta ger svaret “det är ju inte det, det handlar om”. Ett trevligare, men längre, svar skulle vara ungefär så här:

För satsningar på sociala medier handlar ROI (Return of Investment) framförallt om hur väl man har lyckats att skapa en dialog med den grupp man vill skapa en dialog med. Delar i dialogframgången kan mycket väl handla om mängd trafik till en sajt eller antal nedladdningar av ett klipp, men andra faktorer väger in och avgör om trafiken och nedladdningarna är till fördel eller till nackdel för varumärket. Det kan vara så att folk tittar, men inte för att de gillar varumärket utan för att de uppfattar ett klipp som oerhört komiskt, och när de tipsar sina vänner om klippet är det för att ge dem ett gott skratt, inte för att tipsa sina vänner om ett bra varumärke. I dessa fall handlar det alltför ofta om klipp med för mycket reklam och för lite målgruppsanpassning. Om du är osäker på vilken ton som blir rätt när du tar fram rörlig bild för ditt varumärke, ta inte fram rörlig bild. Jaga inte views utan jaga konversation. Det är först när du har en bra dialog du kan förstå din målgrupp så pass väl att du möjligtvis kan våga dig på lite humor, eller skapa ett faktaklipp som går rakt in i hjärtat på de du vill nå.

Det finns som sagt än så länge ingen mätmetod för sociala medier som är vedertagen. Därmed inte sagt att det inte går att mäta satsningar i sociala medier. Vad man kan göra är att bestämma sig för ett antal relevanta parametrar som man mäter, och hålla sig till dem. På så sätt får man en jämförelse över tiden och kan se vilka satsningar som fått mest effekt.

Johan Ronnestam gav på Wednesday Relations seminarium i Göteborg följande förslag på hur satsningar i sociala medier kan mätas:

Hur många har skrivit positivt om varumärket

Hur många har skrivit negativt om varumärket

Hur har trafiken ökat

Hur många nya kunder har företaget fått efter satsningen

Hur många inflytelserika bloggare och twittrare har skrivit om det du vill lyfta fram

Hur många fler inlänkar har företagssajten eller bloggen fått

Har varumärket ökat (eller minskat) i sökresultat

Ökad eller minskad aktivitet hos kundsupport (bra eller dåligt beroende på vilket företag det är)

Alla dessa mätmetoder är relativt lätta att genomföra. Det svåra är att vara konsekvent över tiden. Det betyder också att det svåra är att välja rätt mätparametrar från början för att slippa byta efter något år. För ju längre du kan hålla dig till samma parametrar desto mer lär du dig om vilka insatser som ger bra effekt och vilka som inte ger vad du önskar. Ett sätt att i ännu högre grad få kunskap om vad som ger effekt och vad som inte ger effekt är att liera sig med några andra företag som gör liknande satsningar i sociala medier. Givetvis är det bra om företagen verkar i andra branscher än din egen så att ni inte konkurrerar.

När du sammanställer materialet gör du enkla diagram med vald parameter på y-axeln och tidslinjen på x-axeln. Vid tidslinjen skriver du in de satsningar och åtgärder du gör vid olika tidpunkter och sedan följer du vilken effekt de får genom att plotta in kvantiteten av det du valt att mäta. Vad du får är diagram som det är lätt att lära sig av och som är lätta att redovisa för andra om det skulle behövas. Vad som inte syns i diagrammet är äktheten och anledningen till varför din satsning sprids i sociala kanaler. Här finns inga exakta svar, men kanske kan du få en god uppfattning genom att noga följa responsen på din satsning. Tillåt dig att lägga in små kommentarer om dina insikter längs din resultatlinjes toppar och dalar.

Du kan också ställa dina resultat i förhållande till vad du investerad i pengar och på så sätt räkna fram nyckeltal som är lätta att redovisa. Till exempel:

antal gilla / investerad krona

antal sidvisningar / investerad krona

antal inlägg om din produkt på inflytelserika bloggar / investerad krona

antal nya kunder / investerad krona

…och så vidare. Med tiden kommer du att lära dig vilka insatser som ger bäst resultat. Genom att titta i backspegeln kan du bättre se hur du ska styra framåt och bättre veta hur du ska investera dina resurser för bästa möjliga dialog. Och genom att använda dina resurser rätt kan du göra fler och bättre kampanjer – helt enkelt pricka rätt oftare.

Skrev i min förra post om varför ett varumärke inte bara ska slängas in på Facebook utan att det finns en tanke med närvaron. Jag ville väcka tankar utan att ge pekpinnar. I denna post kommer pekpinnarna…

1) Grundregel: Se till att din produkt eller ditt varumärke håller för granskning. Säkerställ att kvaliteten är bra, att kundservice håller för högt tryck och att varumärket och företaget har tagit itu med sina eventuella lik i garderoben. Givetvis går det inte att göra saker ogjort, men ni kunna visa att det finns en åtgärdsplan som verkligen efterlevs och skapar en positiv och gärna snabb förändring till det bättre.

2) Tänk dialog i flera steg.  Ställ dig frågan: “Om vi säger, berättar eller bidrar med det här, vad blir responsen och hur ska vi i nästa steg agera på det?” Fundera på olika möjliga svar och reaktioner på de du planerar att göra. Tänk i flera steg hur du och ditt företag ska agera på den respons ni får. Rita gärna upp flödesscheman med alternativa utgångar, det väcker och sorterar tankar.

3) Ju mer du kan skräddarsy det du gör mot en målgrupp desto bättre. Det betyder att flera mindre målgrupper är bättre än en stor. Dela upp de du vill nå i grupper utifrån kriterier som passar i sammanhanget. Försök undvik de mest klyschiga uppdelningarna (kvinnor 35-45 i storstäder till exempel…). Risken är att det du kan komma på att erbjuda som passar hela gruppen blir för väntat och för långt från “mitt i prick”.

4) Fundera i termer av sociala objekt, det vill säga, saker, åtgärder och/eller plattformar som du via Sociala medier ger din målgrupp för att deras tillvaro ska bli roligare, enklare eller bättre. Något som människor kan samlas kring. Ett socialt objekt ska utgå från målgruppen, vad den behöver och vill ha. Fråga dig vad varumärket  kan “stoppa in” i den tänkta målgruppens sociala kanal för att bidra positivt till gruppens tillvaro. Förr i tiden kunde funktionen socialt objekt vara en kyrka (kristendomens mest lyckade sociala objekt?) eller en lägereld. I sociala kanaler på internet, som till exempel Facebook, är ett socialt objekt (sannolikt) något annat som målgruppen behöver/vill ha eller blir glad av. Exempel hittar du sist i den här posten.

5) Trigga diskussioner, ställ frågor och be om frågor.

6) Om du ansvarar för ett mindre omtyckt varumärke, var beredd på att gå till botten med kritiken och låt frågorna komma (se punkt ett). Var också beredd på att skapa åtgärder och anpassa er om det visar sig att kritiken är relevant. Fler personer ser mer än några, använd din målgrupp som en sorts “Crowd Audit” för att hitta svaga punkter verksamheten som om de är relevanta åtgärdas och om de inte är relevanta förklaras och förtydligas för ökad förståelse. Läskigt? Alldelens säkert! Nödvändigt för varumärkets långsiktiga överlevnad? I vissa fall, absolut!

7) Om du ansvarar för ett omtyckt varumärke eller till och med ett Love Brand är det såklart lättare. Säkert har du en god uppfattning om vad som gör ert varumärke så omtyckt. För att fördjupa den förståelsen kan man använda Sociala medier som en ständigt pågående marknadsundersökning där du ställer frågor, får frågor, ger svar och får svar. Utifrån kunskapen skapar du sociala objekt, det vill säga gör saker för er målgrupp, eller såklart, för era specifika målgrupper, som gör ert varumärke än mer omtyckt.

The secret of living is giving säger min yogalärare, det stämmer även för varumärken i sociala medier.

I mitt tycke bra exempel på sociala objekt:

IKEA – en fin möbel är ett perfekt socialt objekt!

Starbucks – likväl som kaffe är ett uppskattat socialt objekt:

Fortum – Ljus som socialt objekt. Helt underbar kampanj!

((Dock Klippet som beskrivet kampanjen skulle tjäna massor på snabbare klipp, bättre musik (hissmusik är alltid gräsligt…) och en speakerröst som inte låter som Pogo Pedagog (och som dessutom vinglar mellan rikssvenska och skånska på ett mycket märkligt sätt). Men, strunta i det – kampanjen som beskrivs i klippet är urbra!))

Att låta sitt varumärke finnas på Facebook är som att etablera en butik i bästa läge i ett område som är känt för att vara en naturlig handels- och mötesplats. Många kommer att titta förbi utan att du behöver anstränga dig alltför mycket. Om de som tittar förbi gillar vad de ser så kommer de också att ta med sina vänner till din butik. Facebook är den i särklass mest kända och mest använda sociala kanalen i västvärlden idag. Det finns såklart en relevans för ett varumärke att finnas där. En relevans, såtillvida det finns en tanke, en plan och en vilja till dialog. Alltför ofta känns det som varumärken är på Facebook för att alla andra är där, och väl där så agerar de på samma sätt som alla andra.

För länge sedan jobbade jag med traditionell markandsföring. Det fanns, och finns kanske fortfarande, en benämning på att härma ett annat varumärkes marknadsföringsinsats – att göra en “me too”. Att gör en “me too” var givetvis inte något positivt, snarare något rätt skämmigt.

Idag gör var och vartannat varumärke en “me too” på Facebook. Målet med alltför många sociala medie kampanjer är att få så många fans, eller “gillare” på Facebook som möjligt, utan att en tanke finns hur varumärket ska förtjäna gillarna och vad man sedan ska göra med dem när de väl är där. Att ha många gillare har blivit hårdvaluta och hög social status. Men, social status måste man förtjäna, på webben likväl som i verkliga livet. Gör något bra för andra så blir du uppskattad, eller gillad. Enkelt kan man tycka. Rätt ofta etablerar sig varumärken på Facebook utan att ha en aning om vad de ska bidra med för att bli uppskattade. Det kan man i och för sig leva med. Pinsammare är att det nu börjar förekomma att man mutar konsumenten för att den ska göra tummen upp. “Gilla oss på Facebook och du får rabatt, en bok eller gratis något vad som helst. Att muta folk för få uppskattning är lika pinsamt på webben som i verkliga livet.

Å andra sidan, det finns de som har en plan och som låter en Facebooksida bli en del av en större kommunikation. Det finns till och med företag och varumärken anger sin Facebooksida där de i vanliga fall har angett sin företagswebbsida. Det kan jag dock tycka är att gå för långt, vad händer om Facebook ändrar upplägg och spelregler för sina sidor, är det då vettigt att styra all sin trafik dit. Något säger mig också att om väldigt många företag använder Facebooksidor istället för företags url:er så kommer det inte längre att vara gratis med Facebooksidor för företag.

När man planerar ett varumärkes närvaro på Facebook tycker jag det är viktigt att också komma ihåg att det finns fler relevanta kanaler. Alla är inte på Facebook och alla vill inte vara på Facebook, precis som alla inte vill gå till de största affärsgatorna utan föredrar små, lugnare butiker i mindre centrala lägen. En mindre, men nischad social kanal kanske passar ditt varumärke bättre än Facebook? Medvetna val, istället för att göra som alla andra gör.

Om du landar i att ditt varumärke verkligen ska finna på Facebook, gör något unikt, något nytt, något som verkligen tillför något bra till din målgrupp. Våga sticka ut! Unikt och helt nytt vore till exempel att få se ett stort, multinationellt företag med en komplex verksamhet våga vara transparanta och genuint intresserade av dialog på Facebook. Vad mer skulle kunna vara unikt?

Ja, men det vi gör är ju bättre…

Hur ofta har det inte hänt att man har läst en artikel eller ett blogginlägg om en konkurrents varumärke och tänkt att “det där gör ju vi bättre”. Impulsen kan vara att vilja kasta sig över kommentarsfältet och berätta just det, “det där gör vi mycket bättre”.

Innan du skriver det inlägget, tänk ett varv till och jämför skrytsamma varumärken med skrytsamma människor. För skillnaden är inte så stor. Hur uppfattar du utmärkta personer som på ett pushigt sätt berättar att de är just utmärkta. Sådär, eller hur? Hur uppfattar du varumärken som trumpetar ut sin förträfflighet? Om du ens orkar lyssna, så förmodligen som tröttsamma. Det spelar ingen roll hur bra en person är om han eller hon aldrig missar chansen att boosta sin egen förträfflighet, och detsamma gäller i stor utsträckning varumärken. Utan ödmjukhet och sann omtanke om andra blir ett varumärke aldrig ett love brand.

Så vad gör du då när du läser den där artikeln där en journalist eller bloggare uttrycker sin entusiasm över ett varumärke som du vet är mediokert i jämförelse med ditt eget. Ja, ta först en funderare över relevansen i det du känner och tycker. Kan du rent konkret berätta varför ditt varumärke är bättre. Kommer du fram till att du har svårt att konkret redogöra för varför ditt varumärke är bättre så lägg bort tangentbordet – skriv INTE!

Om du kommer fram till att din produkt är bättre, på riktigt, är nästa steg att fundera på om artikeln om konkurrenten ändå verkligen ska kommenteras. Är forat och sammanhanget rätt för en kommentar? Väg in artikelns spridning, textens seriositet, tyngden hos den som skrivit artikeln och framförallt, om du hjälper läsarna genom att berätta om ditt varumärke i det här sammanhanget.

Om du kommer fram till att inlägget ska skrivas, gör då precis tvärt emot vad du känner för att göra. Det vill säga, lyft fram det du uppskattar med artikeln. Till exempel: “Tack för en värdefull artikel om ett relevant och intressant ämne/produkt/tjänst. Det här området är viktigt därför att…” Sedan kommer du till det du vill berätta; “för er som värdesätter egenskap x och y kan det vara bra att känna till att “den här produkten (din produkt)” kan vara ett intressant alternativ”. Undvik att dissa konkurrentens produkt och undvik att hissa din egen produkt.  Berätta om egenskaper hos ditt varumärke, på ett sakligt och balanserat sätt och låt läsaren dra sina egna slutsatser.

… slutligen, kan inte låta bli att dra paralleller till det urgamla men fortfarande väldigt sanna klippet som tydliggör det som irriterar med överlägset självgod marknadsföring (och överdriven och fel använd market research – men det tar jag ju inte upp här). Budskapet i klippet kan lika gärna appliceras på andra sammanhang där någon vill berätta om sitt varumärke.  Hittade bara klippet med en textremsa, du får bortse från den:

När jag här om dagen blev intervjuad av två studenter som skriver en uppsats om sociala medier och varumärken insåg jag dock med förvåning att jag inte alls är så otålig som jag har trott. Jag insåg att jag försvarar rätten till eftertanke när det gäller hur snabbt jag tycker att en organisation ska och bör ta till sig och börja agera i sociala medier.  För som så ofta, det beror på.  Snabbt – visst, snabbt som sjutton! Gå loss och lyssna, förstå och agera. Testa, utvärdera och testa igen. Ja, det är så jag har sagt och så jag har trott att jag i alla lägen förhåller mig till att kommunicera varumärken i sociala kanaler. Men då, där, mitt i intervjun lyssnar jag med förvåning när jag sitter och säger att ”det går inte att springa fortare än vad organisationen som helhet orkar springa” och ”det handlar inte bara om att en liten klick initierade ska förstå, utan alla i organisationen (nåja) måste förstå och vilja vara en del i detta om sociala medier ska bli en social kanal på riktigt.

Ämmen hållå! Vad är det jag sitter och säger, tänkte jag. Studenterna skruvade lite på sig och refererade till en mycket klok person de intervjuat som sagt att de företag som inte agerar snabbt missar tåget, och att unga människor i sociala medier förväntar sig att företag beter sig som dem. Och ja, visst har de rätt, både studenterna och den kloka personen. Men jag kunde inte hålla med dem, inte helt. För hur och hur snabbt ett företag till fullo tar till sig och interagerar i sociala medier måste får vara upp till varje organisation och dess individer. Vissa varumärken är ursnabba och får ofta massor med cred för det – helt rätt! Vissa varumärken måste få odla sina funderingar innan steget tas till full interaktion i sociala medier – helt rätt det också. Och återigen vissa kanske aldrig tar det steget. (Och vissa, ja, funderar man för länge på nästa steg får man tillbringa hela livet på ett ben…)

Jag tror att de allra flesta färgas av de organisationer de verkar i, både som anställda och konsulter. Precis som de flesta färgas av de människor de umgås med. Man ger och man tar, och blir därmed påverkad. I den processen gäller det att inte tappa bort sig själv. I mitt fall har jag gått från att arbeta med kommunikations av snabbrörliga konsumentvaror till kommunikation av långsiktiga miljö- och energilösningar, och det är klart att verksamheterna har olika karaktär. Klart som sjutton, till och med. Men varför talas det så mycket om människors karaktär och så lite om företags karaktär. Många är de tester utifrån vilka vi kartlägger hur en individ är, få är testerna som kartlägger ett företags karaktärsdrag.

Sociala medier visar på något sätt att organisationer kan liknas vid individer, och individer är ju som bekant olika, och det är olikheterna som är intressanta. Vissa är snabba, ”på” och sätter trender medan andra är mer traditionella och kanske till och med lite gammaldags. Frågan är om vi verkligen vill göra den traditionella trendig och vice versa? Folk är ju oftast bäst så som de var menade att bli, precis som organisationer. Jag tror att det gäller att hitta sin eller företagets (ärliga) ton och låta den genomsyra det som görs. Vem har ett personlighetstest för organisationer som kan användas för att förstå vem och vad en organisation är och hur den kommunicerar? Myers Briggs för företag. Någon?

Tänk om det var självklart att innan ett företag börjar agera i sociala medier så gjordes en kartläggning av företagets personlighet. Vilken är grundtonen, hur reagerar företaget i olika situationer, och hur bra eller dåligt är företaget på att hantera yttre påverkan.  Genom att ställa frågor om företagets personlighet till ett antal nyckelpersoner i organisationen borde man få fram en sorts personlighetsprofil för företaget som kan användas för att hitta rätt ton och ord för företagets dialog i sociala medier.

Jag vet att vissa företag arbetar ungefär på detta sätt, men inte alla. Många är de seminarier dit marknadschefer och kommunikationsansvariga går och får lära sig hur andra gör i sociala medier. Raden av ”good examples” är oändliga och jag är själv upphov till några av dem. Tänk om vi istället skulle vända på det och titta lite mindre på hur andra gör och lite mer på vilken personlighetstyp ens eget företag representerar och sedan föra dialogen utifrån det.  Genom att blicka inåt istället för att blicka utåt tror jag att företag lättare kan hitta sin helt egna unika, speciella och ärliga ton. Det enda som skapar trovärdighet, både för individer och för företag, är att våga gå sin egen väg och inte i alla lägen ängsligt snegla på vad andra gör.

Vilka är då framgångsfaktorerna för företagsblogande? Panelen nämner en rad faktorer och jag försöker nedan återge dem i någon sorts ordning.

Skriv personligt och utgå från bloggarens personlighet och ambitioner kopplat till företagets dito. Bloggen blir roligare att läsa och läsaren får en mer genuin relation med bloggaren och företaget.

Nyttja möjligheten till interaktivitet fullt ut. Öppna kommentarsfältet och uppmana till feedback och respons.

Se till att företagsbloggen bidrar med något konkret till läsaren. Använd den ackumulerade kunskap bloggaren själv har och det av företagets kunskap som ni kan dela med er av. Ju mer bloggen kan bidra till att öka kunskapen och förståelsen för de frågor som rör företaget desto bättre.

Håll koll på vad som händer i ditt företags omvärld. Ge i företagsbloggen relevanta kommentarer på aktuella händelser som rör verksamheten.

Att tänka igenom:

Se till att den eller de som bloggar för företaget får förstahands access till företagets omvärldsbevakning.

Bestäm dig för ett eller ett par områden som företagsbloggen ska behandla. Detta för att undvika att bloggen blir alltför spretig.

Fundera igenom vilka frågor ditt företag vill diskutera med sin omvärld. Fundera också på vad som behöver förklaras och tydliggöras för att en diskussionen ska bli bra. Skapa en plan för blogginlägg utifrån detta.

Var beredd på att revidera planen utifrån hur läsare reagerar och utifrån vad som händer i företagets omvärld.

Uppsnappat på och inspirerat av #socialcash, en konferens av Disruptive Media.

Den andra gruppen, de som jobbar i stora organisationer, håller sig till mail, sms och telefon. De vet såklart oftast vad twitter, youtube och bloggar är för något, men de har ingen relation med fenomenen.  Jobbar de med marknadsföring eller pr förstår de givetvis att de borde ta tag i “det här med sociala medier”, för de är ofta både smarta och kommunikativa. Dock blir det sällan av och steget till att prata med andra i realtid på webben blir stort.

Jag tror, utan att veta helt säkert, att anledningen till att denna grupp inte får till en kommunikation i sociala kanaler är att de oftast har en företagstelefon som inte underlättar denna typ av kommunikation, och att de sällan väljer att lägga pengar på en privat telefon som har en bra webfunktion. Jag menar, en standard Nokia är ju toppen (nåja) när man ska läsa mail, men inte speciellt användbar för att twittra, blogga och kolla Facebook.

Ibland kan det sitta en eller två personer i dessa organisationer och tala sig varm för varumärkes- och kommunikations-fördelarna med de nya, webbaserade kanalerna. Ofta vill de använda kanalerna för att förbättra det varumärke de jobbar med och sällan får de gehör. Skulle de mot förmodan få gehör så får de sällan det mandat som krävs för en snabb och aktuell dialog i sociala kanaler. Tänk om de istället för att tala sig varma för fördelarna med sociala medier skulle lita på fenomenet learning by doing och lobba för att alla i företaget som jobbar med och fattar beslut kring marknadsföring och kommunikation får en Iphone eller liknande och via den själva får börja testa sociala kanaler i sin vardag. Kanske är det den lättaste och snabbaste vägen till att förstå fördelarna med sociala medier och kanske den lättaste vägen för entusiasterna att få med sig sina kollegor? Kan det också vara så att ett företags extra investering i att ge personalen telefoner anpassade för sociala medier är en effektiv och lönsam varumärkesinvestering?

Att svenska politiker inte tar till sig möjligheterna med sociala medier samtidigt som allt fler väljare andas och lever sociala medier öppnar upp för nya politiska spelare. Personer som på djupet kan och förstår web 2.o och som har en politisk agenda kan genom att verkligen lyssna och engagera sig nå stora väljargrupper. Vi har sett politiska nykomlingar etablera sig tidigare, men de har sällan uppnått mer än någon promille över vad som krävs för att komma in i Riksdagen. I år är första året som verktygen finns för en bred interaktiv dialog – det ska bli spännande att se om någon tar chansen, och i så fall vem som gör det.

Dell får just nu mycket uppmärksamhet för att avsevärt ha lyckats öka sin försäljning genom att använda Sociala medier. Dell har på ett genialt sätt använt Twitter för att berätta om när de säljer ut varor till lägre pris – The Dell Outlet.

Det hela började flera år tidigare när Dell genom att tillhandahålla dålig service och samtidigt inte ha en bra dialog med kunden lyckades bli omnämnda som Hell Dell på nätet. Händelsen blev efter ett tag en tankeväckare för Dell och de har under flera års tid arbetat aktivt med olika typer av Sociala medier för att tvätta bort stämpeln. Vissa försök är rätt roliga, som när de startade en företagsblogg som visade sig ha samma namn som en sajt för sexuella tjänster. Andra försök är mer sorgliga – som när Dell skickar ut sina jurister för att ge svar på tal till en amerikansk konsumentorganisation som uttryckt sitt missnöje med Dell. Det finns också bra exempel som av olika skäl inte blev framgångsrika – som Dells närvaro i Second Life.

De framgångar via Sociala medier som Dell nu har är välförtjänta. En viktig framgångsfaktor har varit att plocka in människor som har kunskap både om Sociala medier, om budskapsformulering och om varumärkesbyggande. Genom att dessutom ge personerna mandat att agera och svara så har Dell hittat formen för hur deras närvaro på internet ska se ut.

På siten Social Media Today ger oss idag den utmärkta skribenten Aron Uhrmacher en resumé av Dells misstag och framgångar.

http://socialmediatoday.com/SMC/104584

Du kan också läsa en utökad version av denna artikel på http://www.socialbusiness.se/dells-misstag-och-framgangar.

Hur påverkar de ökade kraven på dialog mellan kund och varumärke företagens intresse för CSR frågor? Kan det vara så att när ett varumärke börjar synas i Sociala medier så ökar pressen på det bakomliggande företaget att ha kontroll på sina CSR frågor? Sannolikt är svaret ja. Sociala medier ökar dialogytorna mellan företaget och konsumenten och öppnar upp för frågor kring vad företaget står för, både vad gäller miljöfrågor och andra CSR frågor. Idag är det viktigare än någonsin att kunna visa upp en äkta strävan efter att göra rätt och en genuin vilja att korrigera det som blivit fel.

Kommunikation och dialog är mycket mer än reklam – det vet du redan. Men har du tänkt på att involvera CSR ansvarig i kommunikationsplaneringen? Eller att säkerställa att den som planerar kommunikationen har goda kunskaper om CSR. Interaktion mellan kommunikation och CSR minskar risken för oupptäckta fallgropar i kommunikationen och ökar möjligheten till att skapa en ärlig dialog och ett väl genomlyst och proaktivt CSR arbete. Detta i sin tur hjälper dig att skapa ett starkt och hållbart varumärke.

Du kan läsa ytterligare en artikel på samma tema på http://konsumtionmiljoklimat.wordpress.com/