Det här är min andra blogg jag påbörjar och avslutar. Tvärt emot vad jag råder företag att göra. Min första blogg handlade om konsumtion, miljö och klimat, ett ämne som fortfarande ligger mig varmt om hjärtat och ett område där jag har mycket att dela med mig av. Det är inte omöjligt att min tredje blogg knyter ihop temat på den här bloggen, kommunikation med temat på min första blogg, men än så länge så är inget bestämt.

Tills vidare kan den som vill följa mig på Twitter (@nilssonmalmen). Där kommer jag också att berätta var nästa blogg ligger, när det är dags. Jag finns också irl i en rad kommunikations- och sociala mediesammanhang, inte minst på Disruptive Medias luncher.

Vi ses och hörs!

Karin

När jag jobbar i webbprojekt får jag ofta frågan “mur mycket mer trafik har vi fått” och “hur många har sett klippet” .  Jag märker att jag alltför ofta ger svaret “det är ju inte det, det handlar om”. Ett trevligare, men längre, svar skulle vara ungefär så här:

För satsningar på sociala medier handlar ROI (Return of Investment) framförallt om hur väl man har lyckats att skapa en dialog med den grupp man vill skapa en dialog med. Delar i dialogframgången kan mycket väl handla om mängd trafik till en sajt eller antal nedladdningar av ett klipp, men andra faktorer väger in och avgör om trafiken och nedladdningarna är till fördel eller till nackdel för varumärket. Det kan vara så att folk tittar, men inte för att de gillar varumärket utan för att de uppfattar ett klipp som oerhört komiskt, och när de tipsar sina vänner om klippet är det för att ge dem ett gott skratt, inte för att tipsa sina vänner om ett bra varumärke. I dessa fall handlar det alltför ofta om klipp med för mycket reklam och för lite målgruppsanpassning. Om du är osäker på vilken ton som blir rätt när du tar fram rörlig bild för ditt varumärke, ta inte fram rörlig bild. Jaga inte views utan jaga konversation. Det är först när du har en bra dialog du kan förstå din målgrupp så pass väl att du möjligtvis kan våga dig på lite humor, eller skapa ett faktaklipp som går rakt in i hjärtat på de du vill nå.

Det finns som sagt än så länge ingen mätmetod för sociala medier som är vedertagen. Därmed inte sagt att det inte går att mäta satsningar i sociala medier. Vad man kan göra är att bestämma sig för ett antal relevanta parametrar som man mäter, och hålla sig till dem. På så sätt får man en jämförelse över tiden och kan se vilka satsningar som fått mest effekt.

Johan Ronnestam gav på Wednesday Relations seminarium i Göteborg följande förslag på hur satsningar i sociala medier kan mätas:

Hur många har skrivit positivt om varumärket

Hur många har skrivit negativt om varumärket

Hur har trafiken ökat

Hur många nya kunder har företaget fått efter satsningen

Hur många inflytelserika bloggare och twittrare har skrivit om det du vill lyfta fram

Hur många fler inlänkar har företagssajten eller bloggen fått

Har varumärket ökat (eller minskat) i sökresultat

Ökad eller minskad aktivitet hos kundsupport (bra eller dåligt beroende på vilket företag det är)

Alla dessa mätmetoder är relativt lätta att genomföra. Det svåra är att vara konsekvent över tiden. Det betyder också att det svåra är att välja rätt mätparametrar från början för att slippa byta efter något år. För ju längre du kan hålla dig till samma parametrar desto mer lär du dig om vilka insatser som ger bra effekt och vilka som inte ger vad du önskar. Ett sätt att i ännu högre grad få kunskap om vad som ger effekt och vad som inte ger effekt är att liera sig med några andra företag som gör liknande satsningar i sociala medier. Givetvis är det bra om företagen verkar i andra branscher än din egen så att ni inte konkurrerar.

När du sammanställer materialet gör du enkla diagram med vald parameter på y-axeln och tidslinjen på x-axeln. Vid tidslinjen skriver du in de satsningar och åtgärder du gör vid olika tidpunkter och sedan följer du vilken effekt de får genom att plotta in kvantiteten av det du valt att mäta. Vad du får är diagram som det är lätt att lära sig av och som är lätta att redovisa för andra om det skulle behövas. Vad som inte syns i diagrammet är äktheten och anledningen till varför din satsning sprids i sociala kanaler. Här finns inga exakta svar, men kanske kan du få en god uppfattning genom att noga följa responsen på din satsning. Tillåt dig att lägga in små kommentarer om dina insikter längs din resultatlinjes toppar och dalar.

Du kan också ställa dina resultat i förhållande till vad du investerad i pengar och på så sätt räkna fram nyckeltal som är lätta att redovisa. Till exempel:

antal gilla / investerad krona

antal sidvisningar / investerad krona

antal inlägg om din produkt på inflytelserika bloggar / investerad krona

antal nya kunder / investerad krona

…och så vidare. Med tiden kommer du att lära dig vilka insatser som ger bäst resultat. Genom att titta i backspegeln kan du bättre se hur du ska styra framåt och bättre veta hur du ska investera dina resurser för bästa möjliga dialog. Och genom att använda dina resurser rätt kan du göra fler och bättre kampanjer – helt enkelt pricka rätt oftare.

Bidra med något bra

Det första är att tänka ut vad du kan bidra med till din tänkta målgrupp som den verkligen behöver och uppskattar. Många som arbetar med sociala medier kallar det här bidraget för ett socialt objekt.  Tänk: vad kan jag “addera” till min målgrupp som skulle göra dem genuint glada, hjälpta eller stärkta. En generell berättarblogg som tar upp företagets allmänna förehavanden är sällan intressant. Fundera istället på vad din målgrupp inte har idag som de verkligen skulle behöva, och försök skapa det. Kanske behöver de information om hur man bäst renoverar gamla hus – skapa då den bästa sajten inom det området. Kanske behöver människorna i din målgrupp få kontakt med andra som har samma intresse kring något – skapa då en arena där de kan hitta varandra. Kanske är ditt företag ofta starkt kritiserat? Om kritiken är relevant – åtgärda givetvis vad som behöver åtgärdas och skapa handlingsplaner för hur ni ska arbeta framöver. Om kritiken däremot är mindre befogad och bygger på missförstånd, låt bloggen bli den arena där ni berättar om företagets dagliga verksamhet, vad ni gör och indirekt också vad ni inte gör.

Se till att hamna högt i Googlesök

När du hittat vad du ska bidra med, se till att din blogg hamnar högt i Googlesök. Om din målgrupp inte hittar din blogg skriver du onekligen i onödan. En bra start är att välja rätt publiceringssystem. WordPress är till exempel ett lätthanterligt verktyg som Google gillar. Sedan gäller det att skriva på ett sätt som både Google och du själv gillar. Det kan vara en utmaning, jag lovar! Ofta blir det kompromisser. Du vet var du och ditt företag gillar, se till att också ha bra kunskap om vad Google gillar. Niklas Lindqvist skriver till exempel väldigt bra om att skriva för Google. I korthet kan sägas att rätt verktyg, hög uppdateringstakt, många länkar och mycket text är viktigt för att hamna högt i sök.  Men fler faktorer väger in. Läs på, det är väl investerad tid.

Avsätt tid för att sköta bloggen

En bra blogg kräver sin tid, och en bra blogg måste komma inifrån företaget, på riktigt. Det är orealistiskt att tro att “det där med sociala medier” är gratis både vad gäller pengar och tid. Hitta rätt person eller personer inom företaget som får avsätta tid för att sköta bloggen. Plocka bort andra arbetsuppgifter så att den eller de som ska skriva verkligen har tid att sköta bloggen. Min erfarenhet är att det är bättre att ha två eller flera personer som jobbar deltid med en blogg än att ha en person som arbetar fulltid. Flera bloggare kan inspirera och peppa varandra och resultatet blir ofta mycket bättre. Vad du helst inte ska göra är att köpa in skribenter som spökskriver åt någon i företaget, det blir sällan bra och det lyser ofta igenom att texten inte kommer från personen som står som avsändare. Äkthet, ärlighet och transparens är bra ledord för bra bloggande. Bloggen ska vara ditt företags röst och inte ytterligare en reklamkanal.

Avsätt en budget

Jag har märkt att det inte alltid är självklart att bloggande ska få kosta pengar. Argumenten är att sociala medier “ju” är gratis. På sätt och vis är det sant, wordpressverktyget är gratis, att hamna högt i googlesök handlar mer om kunskap än pengar. Men, de som ska blogga för företaget behöver resurser både till bra bilder och till att kunna skapa bra sociala objekt.

Se till att det händer något nytt

När du har hittat formen och kommit igång med skrivandet så gör något nytt. Överraska dina följare.  Ge dem något som de verkligen vill ha och behöver. Har er företagsblogg blivit en auktoritet inom det område du valt så kanske du ska släppa fram en spännande gästskribent som reder ut något som läsaren behöver få utrett, eller ger konkreta råd och tips om något som är relevant för läsarna. Men framförallt, sluta inte att vara relevant och spännande för din målgrupp.

Möjliggör tvåvägsdialog

Många är de företagsbloggar som bara sänder (lägger ut material) och inte tar emot kommentarer. Det blir i längden lika kul som att sitta på en parmiddag där bara en får prata. Öppna kommentarsfälten, svara på frågor och var närvarande på riktigt. Om det känns för läskigt så går det alltid att välja att förmoderera kommentarerna, det vill säga, ni läser och godkänner kommentarerna innan de läggs ut. Känns det för tidskrävande att behöva svara på kommentarer kan ni ju vara tydliga med att ni svarar på frågor på kontorstid. Givetvis är det bättre att finnas på plats och svara på frågor dygnet runt, speciellt för ett företag som arbetar med någon form av service. Men innan ni har infört treskift i bloggverkstan är det kanske inte rimligt att finnas på plats och svara på frågor 24/7. Och beslutet går ju att tillfälligt omvärdera om behov av dygnet runt dialog uppstår.

Vet hut!

Ja, så hade min mormor sagt. Idag vad gäller bloggande säger man väl snarare: följ etiska spelregler, ljug inte, överdriv inte, var ärlig, ta inte idéer eller annat från andra utan att ge dem cred, beröm andra när det är relevant, lyssna minst lika mycket som du pratar – helst mer, ha ryggrad och stå för vad du gör. Kort sagt, låt din blogg uppföra sig på ett sätt som en trevlig och bra person hade gjort i verkliga livet. En blogg har också en personlighet, låt det bli en bra sådan.

Ge inte upp

Den sämsta och tråkigaste företagsbloggen är den som inte har uppdaterads sedan i mars förra året. Vad jag menar är att ge inte upp ditt bloggande efter ett tiotal inlägg. Om bloggen är företagets röst, vad händer då om rösten tystnar? Därmed inte sagt att du behöver uppdatera din blogg varje dag, eller ens varje vecka. Hitta en uppdateringstakt som är relevant för er och håll den. Dock är det bra att känna till att Google ser uppdateringsfrekvens som en viktig parameter för hur högt i googlesök en blogg hamnar.

Tänk till innan du hoppar

Fördelen med en företagsblogg är att den kan bli en viktig röst för ditt företag. En förutsättning är att ditt företag klarar av att leva upp till allt som krävs för att bli en bra blogg. Tänk till två gånger innan du trycker på startknappen. Skapa en plan, kartlägg det du vet om din målgrupp och skapa sociala objekt som är bra på riktigt, bestäm vem eller vilka som ska skriva och avsätt en budget. När det är gjort är det bara att sätta igång. Lycka till!

Slutligen, tack Mattias för ett intressant DM samtal på Twitter om företagsbloggande. Det gav mig skrivarinspiration!

SIME inleds med ett skönt och bra tal av Ola Ahlvarsson, Mr SIME Himself, kallad Ola nedan. Bland annat berättar han att platstjänster – Location Based Services – är det nya svarta.  Senare under SIME konferensen påstår Alexander Bard att Location Based Services är något för internets underklass, en diskussion som fick mothugg av Andrew Keen (författare till läsvärda The Cult of the Amateur) som också ifrågasatte huruvida det finns en över- och underklass på internet. Uppfriskande diskussion mellan Bard och Keen. Publiken applåderade medan en del av Twitterflödet ifrågasatte syfte och mål med framträdandet.

SIME Non Profit – härlig sharing arena där IT och kommunikationskunniga träffar Non Profit organisationer. Intressanta diskussioner uppstår. Parallellt på Twitter uppstår diskussionen om det verkligen är rimligt att dela upp organisationer i Profit och Non Profit. Relevant fråga med flera svar. Förslaget Good Profit kom fram på Twitter. Kloka Claudia Gonzalez berättade om den kampanj hon skapat för The Global Fund för att dra in pengar till bromsmedicin för aidssjuka mammor. Gonzalez är verkligen en hjältinna! Blandad reaktion i Twitterflödet. Ingen ifrågasatte syftet med Non Profit delen av SIME, men det var personer med tydlig IT profil som inte hade Non Profitorganisationer som sitt främsta intresse. Alla kan såklart inte intressera sig för allt.

Det pratades också om (den eventuella) sammansmältningen mellan journalistik och marknadsföring. På scen kom man (nog) fram till att en viss sammansmältning finns och att den ökar. Twitterflödet tyckte något annorlunda och höll hårdare på journalisters oberoende och integritet.

Augmented reality fick sin plats även på denna konferens. Såklart ett spännande fenomen som i viss form platsar i forat. Denna gång var det små robotgubbar som fick slåss med varandra på en duk, min 8-åring hade älskat det. Jag fattade nog inte vitsen med det inslaget fullt ut… Vissa på Twitter tolkade det som ett reklamavbrott.

På dag två talade bland annat Microsofts Michael Dwan, Global Director of Creative Solutions for Advertising. Han hävdade att vi fortfarande inte har lärt oss storytelling på nätet och att de flesta företag behöver fördjupa och förbättra sina berättelser. Något som också citerades på Twitter. Dwan ser digitala plattformar som ett komplement till tv reklam och för att kommunikationen i digitala kanaler ska bli riktigt bra måste de beaktas på ett väldigt tidigt stadium i planeringen av en kampanj.

I diskussionen framkom också åsikten att det vi ser nu inte bara är en teknisk revolution utan också en kulturell dito. Dialog via ny teknik är en viktig del i många människors liv och gör ofta deras liv både lättare och socialare hävdar Dwan. Begreppet sociala objekt kom också upp, även om uttrycket inte användes. Folk vill bli underhållna eller få något som gör deras liv bättre i någon mening, och detta något måste byggas in i kommunikation och produkt redan på planeringsstadiet.

För att exemplifiera Dwans förhållningssätt bjöd man upp personer från Volvo, Reebook och Procter & Gamble på scen. Reebook visar en vad de anser lyckad reklamfilm. Många på Twitter reagerar på att den bygger på supertraditionell sexism. Vick-på-rumpan reklam känns inte så fräscht och nytänkande direkt. Vad jag saknar i den här panelen är en diskussion om hur dialog och interaktion uppnås. Volvo tangerade området genom att säga att varje kund och varje kontakt de har kan skriva och berätta om Volvo och att alla Volvos kontakter ska bemötas som om de vore journalister. Volvos representant underströk detta genom att svara extremt medietränat på alla Olas frågor. Oavsett, Ola  älskar rollen som soffintervjuare och det märks att han fått rutin på detta fora. Ola Winfrey Show, sagt med kärlek.

Något senare kommer Matthias Lufkens frånWorld Economic Forum upp på scen och berättar hur världens stora ledare använder Twitter. Underhållande och intressant. Visst ni till exempel att Barack Obama och Rysslands president Medvedev följer varandra på Twitter? Eller att Hugo Chavez Cadanga har mer än 1 miljon followers? Han nämner också att vissa CEOs använder Twitter som ett intranät för att inspirera och utbilda sin personal.

Därefter kommer Joakim Jardenberg upp på scen och gör Olas soffa tillsammans med Matthias Lufkens. De pratar sociala kanaler och det blir onekligen mycket koncensussnack där de sitter och håller med varandra. Jocke säger några riktigt kloka onliners , till exempel att det sämsta man kan göra är att gå ut i olika sociala kanaler och bjuda in till konversation och sedan inte svara och interagera, något som citerades och re-tweetades flitigt.

En inspirerande inslag var också en skypeintervju med Martin Varsavsky, serieentreprenör.  Han hävdar att det sämsta ett start up företag kan göra är att ta hänsyn till konjunkturer. Hög eller lågkonjunktur är irrelevant för huruvida man ska starta eller inte. Det är idén som ska vara bra, inte konjunkturen. Indeed!

Mest otippat på scen var Bai Kamara Jr , som också drog mest applåder av alla på SIME konferensen. Skön kille utan inlärda poser, med en sliten gitarr och med såå skön musik.

Starkast på scen var när en person från Ecpat inför en förstummad och förfärad publik berättar om försäljning av barn på internet. Jag ska bespara er detaljerna, men vill du skänka pengar för att förhindra något helt fruktansvärt så bidra till Ecpats verksamhet.

Sammanfattningsvis kan sägas att SIME även i år blev en mycket bra konferens med många nya vinkar på olika IT och kommunikationsfenomen.  Jag tycker också att det var starkt av SIME att upplåta sin arena till ett antal Non Profitföretag som fick interagera och ta del av all kunskap som fanns på plats. Vad jag saknade var fler kvinnor på scen. Flera tweets tog också upp detta i olika former. Det här är i och för sig inte unikt för SIME, men något jag tycker man ska beakta inför planeringen av  SIME 2011.

Alla möten är förutsättningslösa och ingen behöver känna att de binder upp sig för ett åtagande genom att medverka och komma med nya infallsvinklar. Däremot får kommunikations- och IT folk som går dit en chans att använda sin kunskap och erfarenhet in i något som kanske är större och mer värdefullt än den dagliga verksamheten hemma på kontoret.

Min yogalärare skulle betrakta det här som en form av karma-yoga, att bidra och göra något bra för andra för att erhålla personlig utveckling. SIME kallar det “Embracing digital opportunities to make the world a better place”.

Oavsett benämning så är idén väldigt bra. Jag kommer att gå dit. Hör gärna av dig om du gör mig sällskap!

Skrev i min förra post om varför ett varumärke inte bara ska slängas in på Facebook utan att det finns en tanke med närvaron. Jag ville väcka tankar utan att ge pekpinnar. I denna post kommer pekpinnarna…

1) Grundregel: Se till att din produkt eller ditt varumärke håller för granskning. Säkerställ att kvaliteten är bra, att kundservice håller för högt tryck och att varumärket och företaget har tagit itu med sina eventuella lik i garderoben. Givetvis går det inte att göra saker ogjort, men ni kunna visa att det finns en åtgärdsplan som verkligen efterlevs och skapar en positiv och gärna snabb förändring till det bättre.

2) Tänk dialog i flera steg.  Ställ dig frågan: “Om vi säger, berättar eller bidrar med det här, vad blir responsen och hur ska vi i nästa steg agera på det?” Fundera på olika möjliga svar och reaktioner på de du planerar att göra. Tänk i flera steg hur du och ditt företag ska agera på den respons ni får. Rita gärna upp flödesscheman med alternativa utgångar, det väcker och sorterar tankar.

3) Ju mer du kan skräddarsy det du gör mot en målgrupp desto bättre. Det betyder att flera mindre målgrupper är bättre än en stor. Dela upp de du vill nå i grupper utifrån kriterier som passar i sammanhanget. Försök undvik de mest klyschiga uppdelningarna (kvinnor 35-45 i storstäder till exempel…). Risken är att det du kan komma på att erbjuda som passar hela gruppen blir för väntat och för långt från “mitt i prick”.

4) Fundera i termer av sociala objekt, det vill säga, saker, åtgärder och/eller plattformar som du via Sociala medier ger din målgrupp för att deras tillvaro ska bli roligare, enklare eller bättre. Något som människor kan samlas kring. Ett socialt objekt ska utgå från målgruppen, vad den behöver och vill ha. Fråga dig vad varumärket  kan “stoppa in” i den tänkta målgruppens sociala kanal för att bidra positivt till gruppens tillvaro. Förr i tiden kunde funktionen socialt objekt vara en kyrka (kristendomens mest lyckade sociala objekt?) eller en lägereld. I sociala kanaler på internet, som till exempel Facebook, är ett socialt objekt (sannolikt) något annat som målgruppen behöver/vill ha eller blir glad av. Exempel hittar du sist i den här posten.

5) Trigga diskussioner, ställ frågor och be om frågor.

6) Om du ansvarar för ett mindre omtyckt varumärke, var beredd på att gå till botten med kritiken och låt frågorna komma (se punkt ett). Var också beredd på att skapa åtgärder och anpassa er om det visar sig att kritiken är relevant. Fler personer ser mer än några, använd din målgrupp som en sorts “Crowd Audit” för att hitta svaga punkter verksamheten som om de är relevanta åtgärdas och om de inte är relevanta förklaras och förtydligas för ökad förståelse. Läskigt? Alldelens säkert! Nödvändigt för varumärkets långsiktiga överlevnad? I vissa fall, absolut!

7) Om du ansvarar för ett omtyckt varumärke eller till och med ett Love Brand är det såklart lättare. Säkert har du en god uppfattning om vad som gör ert varumärke så omtyckt. För att fördjupa den förståelsen kan man använda Sociala medier som en ständigt pågående marknadsundersökning där du ställer frågor, får frågor, ger svar och får svar. Utifrån kunskapen skapar du sociala objekt, det vill säga gör saker för er målgrupp, eller såklart, för era specifika målgrupper, som gör ert varumärke än mer omtyckt.

The secret of living is giving säger min yogalärare, det stämmer även för varumärken i sociala medier.

I mitt tycke bra exempel på sociala objekt:

IKEA – en fin möbel är ett perfekt socialt objekt!

Starbucks – likväl som kaffe är ett uppskattat socialt objekt:

Fortum – Ljus som socialt objekt. Helt underbar kampanj!

((Dock Klippet som beskrivet kampanjen skulle tjäna massor på snabbare klipp, bättre musik (hissmusik är alltid gräsligt…) och en speakerröst som inte låter som Pogo Pedagog (och som dessutom vinglar mellan rikssvenska och skånska på ett mycket märkligt sätt). Men, strunta i det – kampanjen som beskrivs i klippet är urbra!))

Att låta sitt varumärke finnas på Facebook är som att etablera en butik i bästa läge i ett område som är känt för att vara en naturlig handels- och mötesplats. Många kommer att titta förbi utan att du behöver anstränga dig alltför mycket. Om de som tittar förbi gillar vad de ser så kommer de också att ta med sina vänner till din butik. Facebook är den i särklass mest kända och mest använda sociala kanalen i västvärlden idag. Det finns såklart en relevans för ett varumärke att finnas där. En relevans, såtillvida det finns en tanke, en plan och en vilja till dialog. Alltför ofta känns det som varumärken är på Facebook för att alla andra är där, och väl där så agerar de på samma sätt som alla andra.

För länge sedan jobbade jag med traditionell markandsföring. Det fanns, och finns kanske fortfarande, en benämning på att härma ett annat varumärkes marknadsföringsinsats – att göra en “me too”. Att gör en “me too” var givetvis inte något positivt, snarare något rätt skämmigt.

Idag gör var och vartannat varumärke en “me too” på Facebook. Målet med alltför många sociala medie kampanjer är att få så många fans, eller “gillare” på Facebook som möjligt, utan att en tanke finns hur varumärket ska förtjäna gillarna och vad man sedan ska göra med dem när de väl är där. Att ha många gillare har blivit hårdvaluta och hög social status. Men, social status måste man förtjäna, på webben likväl som i verkliga livet. Gör något bra för andra så blir du uppskattad, eller gillad. Enkelt kan man tycka. Rätt ofta etablerar sig varumärken på Facebook utan att ha en aning om vad de ska bidra med för att bli uppskattade. Det kan man i och för sig leva med. Pinsammare är att det nu börjar förekomma att man mutar konsumenten för att den ska göra tummen upp. “Gilla oss på Facebook och du får rabatt, en bok eller gratis något vad som helst. Att muta folk för få uppskattning är lika pinsamt på webben som i verkliga livet.

Å andra sidan, det finns de som har en plan och som låter en Facebooksida bli en del av en större kommunikation. Det finns till och med företag och varumärken anger sin Facebooksida där de i vanliga fall har angett sin företagswebbsida. Det kan jag dock tycka är att gå för långt, vad händer om Facebook ändrar upplägg och spelregler för sina sidor, är det då vettigt att styra all sin trafik dit. Något säger mig också att om väldigt många företag använder Facebooksidor istället för företags url:er så kommer det inte längre att vara gratis med Facebooksidor för företag.

När man planerar ett varumärkes närvaro på Facebook tycker jag det är viktigt att också komma ihåg att det finns fler relevanta kanaler. Alla är inte på Facebook och alla vill inte vara på Facebook, precis som alla inte vill gå till de största affärsgatorna utan föredrar små, lugnare butiker i mindre centrala lägen. En mindre, men nischad social kanal kanske passar ditt varumärke bättre än Facebook? Medvetna val, istället för att göra som alla andra gör.

Om du landar i att ditt varumärke verkligen ska finna på Facebook, gör något unikt, något nytt, något som verkligen tillför något bra till din målgrupp. Våga sticka ut! Unikt och helt nytt vore till exempel att få se ett stort, multinationellt företag med en komplex verksamhet våga vara transparanta och genuint intresserade av dialog på Facebook. Vad mer skulle kunna vara unikt?

Platstjänster – eller vad vi ska kalla det på svenska, används allt mer som en del i nydanande företags kommunikation med sina kunder. Starbucks är ofta först med att på bred front lyckas med sociala kampanjer i en ny kanal, så även med att använda platstjänster. De har i samarbete med Foursquare skapat en kampanj där den som checkar in ofta på ett Starbuckscafé får fördelar i form av rabatter och erbjudanden, och såklart även tips från andra som checkat in på samma ställe. “Genom att erbjuda mobila betalningar och möjligheter att ge bort våra produkter via mobilen kommer vi att få en mer effektiv upplevelse i butiken. Det kommer också att ge oss betydande konkurrensfördelar som diffrentierar Starbucks från konkurrenterna” säger Howard Schultz, vd för Starbucks, till papperstidningen Tendens som ges ut av Sveriges Marknadsförbund.

Den som registrerat sig på en platstjänst kan själv lägga in platser de gillar i verktyget, synligt för alla andra som använder samma tjänst. Platsen man registrerar kan vara en butik, ett hus eller liknande, men lika gärna en adress, ett torg eller ett event. Ni som följer mig vet att jag brinner för att koppla ihop olika kommunikations- och dialogkanaler, och här blir platstjänsterna riktigt intressanta! Många event, som till exempel Svenska skidspelen eller olika elitserier, byter plats över tiden. Här skulle man kunna ge erbjudanden till återkommande fans som flera gånger checkar in på samma skidtävlingar eller en viss turnering. Det är ett sätt att identifiera och få kontakt med trogna fans som sannolikt också är goda ambassadörer. Ja, såtillvida det inte rör sig om fotbolshuliganer som checkar in på varje match under en hel serie… Men det kanske också är en information att beakta?

Att koppla ihop ett fysiskt event med en eller flera sociala kanaler gör att det fysiska eventet får en annan dimension. Fler kan få mer information och möjligheten att få en dialog med de som besöker eventet ökar. Det ger också en möjlighet att låta eventet pågå både före och efter själva det fysiska eventet. Exempel kommer återigen från USA. Basketlaget New York Nets placerade via Gowalla ut virtuella biljetter runt om i New York på sportrelaterade ställen som parker, gym och sportbarer. De virtuella biljetterna kunde sedan bytas mot riktiga matchbiljetter. Gowalla har tydligt utvecklade eventtjänster, men än så länge är företag och föreningar dåliga på att använda dem. Vilket blir det första svenska exemplet? Svenska skidspelen i vinter?

Ja, men det vi gör är ju bättre…

Hur ofta har det inte hänt att man har läst en artikel eller ett blogginlägg om en konkurrents varumärke och tänkt att “det där gör ju vi bättre”. Impulsen kan vara att vilja kasta sig över kommentarsfältet och berätta just det, “det där gör vi mycket bättre”.

Innan du skriver det inlägget, tänk ett varv till och jämför skrytsamma varumärken med skrytsamma människor. För skillnaden är inte så stor. Hur uppfattar du utmärkta personer som på ett pushigt sätt berättar att de är just utmärkta. Sådär, eller hur? Hur uppfattar du varumärken som trumpetar ut sin förträfflighet? Om du ens orkar lyssna, så förmodligen som tröttsamma. Det spelar ingen roll hur bra en person är om han eller hon aldrig missar chansen att boosta sin egen förträfflighet, och detsamma gäller i stor utsträckning varumärken. Utan ödmjukhet och sann omtanke om andra blir ett varumärke aldrig ett love brand.

Så vad gör du då när du läser den där artikeln där en journalist eller bloggare uttrycker sin entusiasm över ett varumärke som du vet är mediokert i jämförelse med ditt eget. Ja, ta först en funderare över relevansen i det du känner och tycker. Kan du rent konkret berätta varför ditt varumärke är bättre. Kommer du fram till att du har svårt att konkret redogöra för varför ditt varumärke är bättre så lägg bort tangentbordet – skriv INTE!

Om du kommer fram till att din produkt är bättre, på riktigt, är nästa steg att fundera på om artikeln om konkurrenten ändå verkligen ska kommenteras. Är forat och sammanhanget rätt för en kommentar? Väg in artikelns spridning, textens seriositet, tyngden hos den som skrivit artikeln och framförallt, om du hjälper läsarna genom att berätta om ditt varumärke i det här sammanhanget.

Om du kommer fram till att inlägget ska skrivas, gör då precis tvärt emot vad du känner för att göra. Det vill säga, lyft fram det du uppskattar med artikeln. Till exempel: “Tack för en värdefull artikel om ett relevant och intressant ämne/produkt/tjänst. Det här området är viktigt därför att…” Sedan kommer du till det du vill berätta; “för er som värdesätter egenskap x och y kan det vara bra att känna till att “den här produkten (din produkt)” kan vara ett intressant alternativ”. Undvik att dissa konkurrentens produkt och undvik att hissa din egen produkt.  Berätta om egenskaper hos ditt varumärke, på ett sakligt och balanserat sätt och låt läsaren dra sina egna slutsatser.

… slutligen, kan inte låta bli att dra paralleller till det urgamla men fortfarande väldigt sanna klippet som tydliggör det som irriterar med överlägset självgod marknadsföring (och överdriven och fel använd market research – men det tar jag ju inte upp här). Budskapet i klippet kan lika gärna appliceras på andra sammanhang där någon vill berätta om sitt varumärke.  Hittade bara klippet med en textremsa, du får bortse från den:

Brian Sollis är också inne på det här med fältstudier, men inom området sociala medier. Det räcker inte med böcker och föreläsningar för att förstå det sociala medielandskapet. För en djupare förståelse måste man andas och leva sociala medier och genom att verka förstår man de spelregler som formar detta landskap.

I det här klippet avser Sollis dagstidningars förhållningssätt till sociala medier, men det Sollis säger gäller lika väl för varumärken eller individer som vill förstå sociala medier. Det räcker inte med att gå på seminarier och läsa böcker. För att till fullo förstå kulturen och koderna i denna värld behöver man själv vara aktiv i sociala kanaler och se hur de interagerar med varandra och med verkligheten.

Den något hurtiga uppmaningen är därmed att börja utforska, på med safarihatten och checka in på Foursquare. Prata med folk, kanske på Twitter, via en blogg eller i dagstidningars kommentarsfält.  Se vad som händer. När du börjar känna dig bekväm och hittar vänner har du förmodligen börjat ta kliv frammåt vad gäller att förstå det sociala medielandskapet. Då, först då, tycker jag att man på riktigt kan förstå och planera för hur ett varumärke kan bidra på ett positivt sätt i sociala medier.

Till alla er som redan är där:  Jag vet, kalla inte sociala medier för sociala medier, för det är så mycket mer. Men vad annat kan vi kalla det? Benämningen har liksom blivit vedertagen.