När jag jobbar i webbprojekt får jag ofta frågan “mur mycket mer trafik har vi fått” och “hur många har sett klippet” .  Jag märker att jag alltför ofta ger svaret “det är ju inte det, det handlar om”. Ett trevligare, men längre, svar skulle vara ungefär så här:

För satsningar på sociala medier handlar ROI (Return of Investment) framförallt om hur väl man har lyckats att skapa en dialog med den grupp man vill skapa en dialog med. Delar i dialogframgången kan mycket väl handla om mängd trafik till en sajt eller antal nedladdningar av ett klipp, men andra faktorer väger in och avgör om trafiken och nedladdningarna är till fördel eller till nackdel för varumärket. Det kan vara så att folk tittar, men inte för att de gillar varumärket utan för att de uppfattar ett klipp som oerhört komiskt, och när de tipsar sina vänner om klippet är det för att ge dem ett gott skratt, inte för att tipsa sina vänner om ett bra varumärke. I dessa fall handlar det alltför ofta om klipp med för mycket reklam och för lite målgruppsanpassning. Om du är osäker på vilken ton som blir rätt när du tar fram rörlig bild för ditt varumärke, ta inte fram rörlig bild. Jaga inte views utan jaga konversation. Det är först när du har en bra dialog du kan förstå din målgrupp så pass väl att du möjligtvis kan våga dig på lite humor, eller skapa ett faktaklipp som går rakt in i hjärtat på de du vill nå.

Det finns som sagt än så länge ingen mätmetod för sociala medier som är vedertagen. Därmed inte sagt att det inte går att mäta satsningar i sociala medier. Vad man kan göra är att bestämma sig för ett antal relevanta parametrar som man mäter, och hålla sig till dem. På så sätt får man en jämförelse över tiden och kan se vilka satsningar som fått mest effekt.

Johan Ronnestam gav på Wednesday Relations seminarium i Göteborg följande förslag på hur satsningar i sociala medier kan mätas:

Hur många har skrivit positivt om varumärket

Hur många har skrivit negativt om varumärket

Hur har trafiken ökat

Hur många nya kunder har företaget fått efter satsningen

Hur många inflytelserika bloggare och twittrare har skrivit om det du vill lyfta fram

Hur många fler inlänkar har företagssajten eller bloggen fått

Har varumärket ökat (eller minskat) i sökresultat

Ökad eller minskad aktivitet hos kundsupport (bra eller dåligt beroende på vilket företag det är)

Alla dessa mätmetoder är relativt lätta att genomföra. Det svåra är att vara konsekvent över tiden. Det betyder också att det svåra är att välja rätt mätparametrar från början för att slippa byta efter något år. För ju längre du kan hålla dig till samma parametrar desto mer lär du dig om vilka insatser som ger bra effekt och vilka som inte ger vad du önskar. Ett sätt att i ännu högre grad få kunskap om vad som ger effekt och vad som inte ger effekt är att liera sig med några andra företag som gör liknande satsningar i sociala medier. Givetvis är det bra om företagen verkar i andra branscher än din egen så att ni inte konkurrerar.

När du sammanställer materialet gör du enkla diagram med vald parameter på y-axeln och tidslinjen på x-axeln. Vid tidslinjen skriver du in de satsningar och åtgärder du gör vid olika tidpunkter och sedan följer du vilken effekt de får genom att plotta in kvantiteten av det du valt att mäta. Vad du får är diagram som det är lätt att lära sig av och som är lätta att redovisa för andra om det skulle behövas. Vad som inte syns i diagrammet är äktheten och anledningen till varför din satsning sprids i sociala kanaler. Här finns inga exakta svar, men kanske kan du få en god uppfattning genom att noga följa responsen på din satsning. Tillåt dig att lägga in små kommentarer om dina insikter längs din resultatlinjes toppar och dalar.

Du kan också ställa dina resultat i förhållande till vad du investerad i pengar och på så sätt räkna fram nyckeltal som är lätta att redovisa. Till exempel:

antal gilla / investerad krona

antal sidvisningar / investerad krona

antal inlägg om din produkt på inflytelserika bloggar / investerad krona

antal nya kunder / investerad krona

…och så vidare. Med tiden kommer du att lära dig vilka insatser som ger bäst resultat. Genom att titta i backspegeln kan du bättre se hur du ska styra framåt och bättre veta hur du ska investera dina resurser för bästa möjliga dialog. Och genom att använda dina resurser rätt kan du göra fler och bättre kampanjer – helt enkelt pricka rätt oftare.

Mitt uppdrag under Almedalsveckan var att följa, summera och kommentera seminarier, händelser och event som rörde energifrågor. I den bubbla som de som arbetar med energifrågor utgör gav sociala medier ibland en extra dimension. Bland annat twittrades det från seminarier, det bloggades och Energispektrum sände livesändningar. För den som inte var i Almedalen och har intresse för energifrågan i Sverige och Europa gav dessa kanaler en värdefull överblick. Dock saknades interaktionen och realtidskommentarerna från de som är verkligt initierade i energifrågor. Den intensiva dialog i sociala kanaler som så många hade hoppats på uteblev. Många har sneglat på hur Obama använde sociala medier i sin valkampanj och förväntat sig samma fenomen i Sverige utan att inse att vi svenskar ofta har en längre startsträcka till dialog, vilket sannolikt gäller även i sociala kanaler. Dock förekommer beteendet även i Sverige och under Almedalsveckan, något som Anders Mildner beskriver bra.

Jag förväntar mig mer av Sverige och svenskarna i de sociala kanalerna. Här finns en möjlighet till fördjupning som är oerhört attraktiv. Vid ett tillfälle i våras hade jag förmånen att se ett Kalla fakta inslag om energi tillsammans med en person som sedan decennier har följt energifrågorna i Sverige. De kommentarer som denna person löpande gav under programmet gav en fantastisk extra dimension och djup till programmet. Jag saknade liknande profilers kommentarer i sociala kanaler under Almedalsveckans energiseminarier. Politikers låga aktivitet och interaktivitet i sociala kanaler upplevdes under Almedalsveckan som förvånande, något som Brit Stakston bloggar om. Avsaknaden av en hög närvaro i dessa kanaler finns även bland de företag som närvarade under Almedalsveckan. Fler sakkunniga personer som aktivt realtidskommenterar skulle ge en intressant fördjupningen och sannolikt en mer relevant dialog.

Ett initiativ för att få till högre aktivitet i sociala medier är att till nästa Almedalsvecka säkerställa att alla sakkunniga har en bra och smart telefon med sig. Jag har skrivit tidigare att för att sociala medier ska skapa dialog och inte bara bli en megafon behövs kanske något så enkelt som en ny standardtelefon, både för politiker och personer som arbetar på företag. För vem tycker att sociala medier är kul och spännande med sin 4 år gamla Nokiatelefon utan bra uppkoppling och skärm?

Vad som saknades under Almedalsveckan var en sann koppling mellan eventet Almedalen och sociala medieaktiviteten Almedalen. Många som var på plats verkade i båda dessa fora, men få hade en tydlig koppling mellan dem. Jag såg ingen politiker med sin url eller twitteradress på sin t-shirt, men jag såg en uppsjö av för Almedalsveckan specialtryckta t-shirts. Jag såg bara ett företag som i sitt utställningstält uppmanade besökarna att följa dem på twitter och på deras blogg. Sociala medier kan vara ett event lika mycket som ett det traditionella eventet – så koppla ihop dem! Bloggade om denna koppling redan i våras, men det tål att upprepas. Kraften i ett traditionellt event blir så mycket starkare om det syliggörs i sociala kanaler före, under och efter själva eventhändelsen.

Således, sociala medier är i fortfarande i sin linda. Fler behöver bättre telefoner för att fullt ut kunna verka i dessa kanaler i realtid. Kunskapen finns, men ännu inte beteendet hos många av dem som skulle kunna tillföra verklig kunskap och fördjupning inom en rad områden. Ännu har många kunniga och intressanta personer ett tag kvar innan de finns i realtid på webben – jag väntar otåligt och gläds över att vi ännu har det verkligt roliga framför oss.

Tillägg: Här kan du läsa om energirelaterade händelser i Almedalen.

Den andra gruppen, de som jobbar i stora organisationer, håller sig till mail, sms och telefon. De vet såklart oftast vad twitter, youtube och bloggar är för något, men de har ingen relation med fenomenen.  Jobbar de med marknadsföring eller pr förstår de givetvis att de borde ta tag i “det här med sociala medier”, för de är ofta både smarta och kommunikativa. Dock blir det sällan av och steget till att prata med andra i realtid på webben blir stort.

Jag tror, utan att veta helt säkert, att anledningen till att denna grupp inte får till en kommunikation i sociala kanaler är att de oftast har en företagstelefon som inte underlättar denna typ av kommunikation, och att de sällan väljer att lägga pengar på en privat telefon som har en bra webfunktion. Jag menar, en standard Nokia är ju toppen (nåja) när man ska läsa mail, men inte speciellt användbar för att twittra, blogga och kolla Facebook.

Ibland kan det sitta en eller två personer i dessa organisationer och tala sig varm för varumärkes- och kommunikations-fördelarna med de nya, webbaserade kanalerna. Ofta vill de använda kanalerna för att förbättra det varumärke de jobbar med och sällan får de gehör. Skulle de mot förmodan få gehör så får de sällan det mandat som krävs för en snabb och aktuell dialog i sociala kanaler. Tänk om de istället för att tala sig varma för fördelarna med sociala medier skulle lita på fenomenet learning by doing och lobba för att alla i företaget som jobbar med och fattar beslut kring marknadsföring och kommunikation får en Iphone eller liknande och via den själva får börja testa sociala kanaler i sin vardag. Kanske är det den lättaste och snabbaste vägen till att förstå fördelarna med sociala medier och kanske den lättaste vägen för entusiasterna att få med sig sina kollegor? Kan det också vara så att ett företags extra investering i att ge personalen telefoner anpassade för sociala medier är en effektiv och lönsam varumärkesinvestering?

Att svenska politiker inte tar till sig möjligheterna med sociala medier samtidigt som allt fler väljare andas och lever sociala medier öppnar upp för nya politiska spelare. Personer som på djupet kan och förstår web 2.o och som har en politisk agenda kan genom att verkligen lyssna och engagera sig nå stora väljargrupper. Vi har sett politiska nykomlingar etablera sig tidigare, men de har sällan uppnått mer än någon promille över vad som krävs för att komma in i Riksdagen. I år är första året som verktygen finns för en bred interaktiv dialog – det ska bli spännande att se om någon tar chansen, och i så fall vem som gör det.

Däremot börjar många av oss gärna dagen med att kolla Facebook och Twitter, och fortsätter under hela dagen att regelbundet titta in på olika sociala mediekonton. Vissa företag ser det här beteendet som ett problem och vill förbjuda användande av Facebook på arbetstid. Varför inte vända på det och säga att om nu folk gillar det sociala med sociala medier så kan ju fenomenet användas för att skapa en bra dialog kollegor emellan. Det är ju onekligen något med upplägget av dessa kommunikationsverktyg som gör att folk blir engagerade och har roligt. Varför inte skapa förutsättningar för en rolig, givande och kreativ dialog kollegor emellan.

Jag pratade nyligen med en anställd på ett stort IT företag där de har valt att använda företagsmicrobloggen Yammer som en del i sin internkommunikation.  Yammer är en microblogg på samma sätt som Twitter, fast helt kopplad till ett företags webbadress, det vill säga alla som har samma mailserver kan ansluta sig till samma Yammerkonto. På det här företaget så utgör microbloggen Yammer en kommunikationsnivå som de tidigare helt hade missat. Folk lägger ut frågor och får snabba svar, berättar om vad de har på gång och vad de behöver hjälp med. Microbloggen är mycket snabbare, mer social och personlig än mail och intranet. Microbloggande är också en bra grogrund för att börja tänka i nya banor och förhålla sig till sina kollegor och deras idéer på ett mer öppet och tolerant sätt. Yammer blir som ett interaktivt intranet som driver internkommunikationen och gör den högintressant.  Personen jag träffade på IT företaget berättar att Yammer är extremt bra när de tar fram offerter. Att ha en snabb dialog med all kompetens på företaget som kan något om just det område som offerten gäller har höjt nivån på offerterna och möjliggjort en snabb återkoppling till kund.

Yammer används idag av över 50 000 företag. I basutförandet är Yammer gratis, men vill du till exempel helt säkert kunna blockera utomstående ip-adresser så tillkommer en kostnad per användare. Å andra sidan är det för den som är van att programmera inte svårt att själv skapa en microblogg av typen Yammer eller Twitter för sitt företag. För ett stort företag blir det mer kostnadseffektivt om man vill inkludera de funktioner som i Yammer kostar pengar. Å andra sidan är Yammer ett färdigt system som du och dina kollegor kan börja använda imorgon. Varför inte börja med en testgrupp om 50-80 personer och sedan i relativt snabb takt bjuda in fler kollegor efter hand som intresset sprider sig. Börja med de som är vana vid att använda sociala medier och låt de i sin tur lära sina kollegor. Bra för samarbetet i företaget och bra för internkommunikationen.

Den här texten är även publicerad på Stormfors site.

Undvik twitterkonton och bloggar som ekar ödsligt och övergivet, det stärker inga varumärken. Orkar du och dina kollegor absolut inte upprätthålla ett någorlunda jämnt flöde av inlägg så ta hellre bort kontot. Men det är ju knappas heller bra för varumärket. Att istället upprätta en strategi och handlingsplan för närvaro i sociala medier är avsevärt mycket bättre! Vad vill ni säga, till vem ska ni säga det och när ska det sägas. Avgörande för att få till en bra strategi och handlingsplan är att ha koll på vad som händer på nätet just nu. Vad är mest omtalat inom ert område, vad söker internetanvändare på och vad efterfrågas. Sökverktygen börjar bli riktigt bra och relevanta och kan liknas vid en global, ständigt pågående fokusgrupp. Här kan du se vad som efterfrågas just nu och synkronisera era handlingar och inlägg efter det. Några förslag på söksajter:

Socialmention

IceRocket

Google Alerts

Twingly

Google Insights

Välj ut några få relevanta sökord som du regelbundet gör sökningar på. Verkar det krångligt att gå in på de olika sidorna och lägga in sökorden så spara sökningens RSS flöde och lägg in det på Netvibes. Där kan man samla alla sökningar och RSS flöden som är relevanta.

Slutligen, dessa sökverktyg är underbara om den som ska skriva drabbas av skrivkramp. Genom att läsa om vad som är aktuellt just nu för varumärket och området hittar du säkert inspiration till ditt eget skrivande. Länka till andras siter och kommentera, skriv om hur företaget och varumärket ställer sig till en aktuell fråga, reflektera över ett fenomen eller en händelse, eller skriv helt enkelt om hur intresset för en viss fråga har gått upp eller ner den sista tiden. Sökerverktygen hjälper dig att vara relevant, intressant och aktuell. Lycka till!

Möjligheterna att nätverka har förändrats avsevärt. Via olika sociala plattformar delar vi tankar, skämt, arbete och vardag med väldigt många fler än vad vi umgås med i verkligheten.  Det är givetvis en ny situation för människans hjärna och sociala liv, som förändrar och påverkar oss.

Människan har en förmåga att göra flera saker samtidigt, en förmåga som säkert har bidragit till vår överlevnad. Skillnaden på dagens multitasking jämfört med gårdagens multitasking är att idag handlar det för många om att ständigt utbyta information om högt och lågt under all vår vakna tid.  Våra hjärnor är konstant påslagna och enligt Linda Stone tappar vi förmågan att vara här och nu, att känna in vad som är viktigt och att agera rätt på lång sikt.  Som exempel nämner hon vad hon kallar e-mail apnea – att vårt sätt att andas förändras och försämras när vi använder internet. Hjärnan blir stressad och urmänniskan i oss ställer in sig på flykt, samtidigt som vi sitter still och inte får utlopp för de stresshormoner vi har i kroppen. Det i sin tur ökar stressen än mer och minskar vår förmåga att tänka långsiktigt.

Stressen gör att vi tappar kontakten med oss själva och att vi lever genom våra nätverk. Vissa klarar av detta, ofta till följd av att regelbundet skapa stillhet omkring sig och stänga av informationsflödet, medan andra tappar förmågan at prioritera och tappar syfte och mål med sina liv. Stone menar att det inte är en slump att mängden människor som utövar yoga och mindfullness har ökat markant under senare år och hävdar att det är ett sätt att balansera det informationsöverflöd vi lever i. Att stänga av och andas skapar utrymme för själen.

Sociala nätverkande är värdefullt, det är ett demokrativerktyg och sociala medier ökar kravet på att företag ska agera transparent. Rätt använt av användare som har hittat sin inre kompass kommer sociala medier och internet att påskynda processen mot ett och mer långsiktigt hållbart samhälle. Stone menar att sociala medier har en enorm påverkansfaktor och nämnder exempel där människor genom att skapa kritiska youtubefilmer har fått företag att ta mer ansvar. Samtidigt understryker hon att för att vi ska kunna hitta vägar till ett långsiktigt hållbart samhälle måste vi använda sociala medier för att inspirera och visa bra exempel snarare än att jaga företag och varumärken med blåslampa. Ta ett djupt andetag och använd sociala medier för att inspirera till att göra rätt och berätta det som är relevant.